Danska kungafamiljen tillhör släkten

Jan Bernadotte och DNA-testet

Om man inte ska öppna gamla kungagravar och analysera benbitar krävs det att en levande Bernadotte DNA-testar sig. Det gjorde faktiskt kungens syssling Jan Bernadotte i januari, i samband med inspelningen av dokumentärfilmen Blått blod. Programidén var att ta reda på sanningen om några historier där personer trodde sig vara släkt med familjen Bernadotte.

Rättsmedicinalverket i Linköping gjorde analyserna och fick fram profilen av hans Y-kromosom som de kunde jämföra med. Jan Bernadotte kritiserade även bland annat kungliga beslut om att dra in titlarna för prinsar som gifte sig med icke-kungliga kvinnor. Om det nu är så att det finns ättlingar från Karl XV, Oscar II eller vem det nu är i släkten Bernadotte, och det kan bevisas, tycker han att de ska få upprättelse.

Affärsidén med DNA-tester

Konceptet var att sälja DNA-tester för 7 kronor till de som trodde att de var släkt med kungafamiljen. Proverna analyserades av ett laboratorium i USA, men man var anonym i träfflistan, så det gick inte att hitta kopplingar till andra testade. Enligt företagets ansvariga gick försäljningen bra. En av dem som fick veta att hon har blått blod i ådrorna var TV-profilen och konstnären Carolina Gynning.

I sin podcast har hon berättat att en nära släkting har testat sig med hjälp av det här bolaget. Han hamnade då i bråk med sin kompanjon, som efter en dom inte fick använda namnet Bernadotte. Det nya företaget gick i konkurs. Därmed är Y-kromosomen för Bernadottes släkt känd, så om man tror att man är släkt i rakt nedstigande led på manssidan kan man jämföra sin haplogrupp med Bernadottes som är R1b-M.

Lennart och Jan Bernadotte

Jan Bernadotte tillsammans med sin far Lennart, cirka 1940. Lennart var den förste svenske prinsen som helt förlorade sina kungliga titlar efter att ha gift sig utan kungens samtycke. Han berättar om en lite absurd händelse för tio år sedan:

— Det var jag som hindrade honom från att gifta sig en sjunde gång!

I samband med arbetet med min senaste bok var jag i kontakt med hans sjätte hustru Christiania, som bodde i Tyskland. Och när hon fick korrektur upplyste hon mig om att de var separerade, men inte skilda. En tid senare läste jag i tidningen att Jan Bernadotte skulle gifta om sig, och tänkte att jag måste höra av mig till honom.

Det är ju olagligt att gifta sig om man är gift, han kunde bli dömd för bigami. Jag skickade ett mejl, och morgonen efter ringde Jan upp och berättade att hans tilltänkta fru Gunilla grät. Bröllopet skulle vara om någon vecka och tvåhundra gäster var inbjudna. Det ställdes in, men ett år senare gifte de sig istället i Thailand.

Utomäktenskapliga barn och Bernadotteättlingar

Sannolikt hade Karl XV minst två—tre barn på bygden, men inget är bevisat. Han var noga med att aldrig erkänna. Hans son och efterträdare på tronen, Oscar I, fick dottern Oscaria med en hovdam. Han fick även sönerna Max och Hjalmar med skådespelerskan Emilie Högqvist.

Det finns fem—sex påstådda fall, och troligen stämmer något av dem. När det gäller Gustaf VI Adolf vet man med säkerhet vem den ena är. Han sägs ha fått en dotter 1935. Och fick han sonen Carl-Erik Olivebring med en kvinna som var anställd vid hovet. Han var kusligt lik prins Bertil och prins Sigvard!

Ted Rosvalls bok om Bernadotteättlingar

Förutom ättlingar innehåller boken också kompletta uppgifter om alla ingifta, deras föräldrar samt i många fall nästa generation. Den första upplagan av Bernadotteättlingar kom 2008 och den andra lagom till dynastins 200-årsjubileum år 2018. Under pandemiperioden har Ted Rosvall haft tid att uppdatera och utöka sitt verk.

Vi har frågat honom om boken och kungaättlingarna:

• Är det endast ättlingarna inom äktenskapen som finns med i boken?
• Hur har du hittat alla ättlingarna?
• Kan du uppskatta hur många nu levande Bernadotte-ättlingar det kan finnas?
• Vilka trovärdiga uppgifter finns det om utomäktenskapliga Bernadotte-barn?

— Idag betraktas det ju inte som något konstigt att få barn utan att vara gift. Även i Norge och Danmark stämmer det bra. Men på kontinenten, i Storbritannien och i USA är det svårare. Där finns ju inte samma offentlighetsprincip som i Sverige, så det är svårare att verifiera uppgifter. Ibland har jag fått ringa upp personer eller leta efter dödsannonser.

Det har hävdats att Karl XV fick ett eller två barn då, men jag har för mig att DNA visade att det inte kunde stämma. När det gäller kungarna under 1900-talet vet jag med säkerhet vem den ena är.

Hur kan man bekrakta sin Bernadotte-släkt?

Om det finns en släktberättelse om att en förfader härstammar från en Bernadottekung, hur kan man då gå vidare för att hitta svaret?

Att gå arkivvägen är därför knappast meningsfullt. Jag tror egentligen att DNA är enda vägen. Där kan ett autosomalt test vara mer värdefullt än Y-DNA, där kopplingen kan finnas långt tillbaka i tiden.