Draken maxhastighet

Draken maxhastighet

Redan under hösten påbörjades samtal om ett flygplanprojekt som skulle kunna möta små enheter med högflygande bombflygplan bärande kärnvapen.

Projektets bakgrund

Erik Bratt tilldelades ansvar för detta unika projekt, vilket fick serienumret. Under den perioden var specifikationerna otydliga och formulerades i första hand som önskemål snarare än krav.

Erik Bratt betonar fördelarna med en starkt svängd deltavinge som optimerar överljudsflygning, och senare introducerade man en dubbel‑deltakonfiguration genom att kombinera två svängvinklar. Detta gav en vinge med omfattande manövrbarhet, vilket innebär utmärkta lågfartsprestanda vid landning samt starka egenskaper vid överskriande flygning under anfall.

Bråvalla Flygflottilj, F13, var den första enheten som satte J35 Draken i drift. Totalt har drygt 15 exemplar byggts, inklusive provplaner, och den s k Johan‑varianten kan beskådas, provsittas och simuleras på Ängelholms Flygmuseum. Det blev snabbt uppenbart att man också måste utveckla en tvåsitsig träningsmodell, precis som spanarversionen, och båda var utan beväpning.

Versioner och museum

I sina sista versioner utvecklades den svenska Draken till ett allvädersjaktplan som integrerades med STRIL60‑systemet och dess styrdatasystem - en unik kombination för den tiden. J35 Draken räknas som Flygvapnets första systemflygplan. På F10‑basen var Draken en välkänd silhuett för Ängelholmsborna under 70‑ och 80‑talen, och den dominerade Fs historia, reaching a peak med fyra divisioner omkring 70‑talets slut (ca 70 J35‑Draken).

Prestanda: maxfart M2. Beväpning: jakt RR‑Rb 27 Falcon. Erik Bratt, som var pionjär, var långt före sin tid när det gäller dubbel‑deltakonfiguration på Draken, en idé som senare antogs av många andra projekt. Su‑15 Flanker använde också en dubbel‑deltavinge, men med en stjärtsektion som Jacobsson ansåg nödvändig; Bratt och hans team lyckades undanröra detta genom en finjustering, möjligen med hjälp av en skicklig sådan.

G‑krafterna ger omfattande belastning både på pilot och materiel, varför begränsningar infördes för hur mycket flygplanen får belastas. Maximala G‑belastningar för Draken var 7 G positivt och 3 G negativt, primärt för pilotens säkerhet. Trots detta har Draken visat sig klara av mycket högre belastningar; två dokumenterade flygfall visade att den översteg dessa gränsvärden.

Vid ett senare tillfälle belastades en österrikisk Draken med ungefär 9 G negativt, vilket ledde till blödningar i pilotens ögon och därmed synproblem vid landning. Tur att allt gick bra och piloten återhämtade sig efter några månader, medan flygplanet återvände till normal drift nästa dag. Nackdelar: Tyvärr fanns det tre specifika brister hos Draken, beroende på dess extrema prestanda och konstruktion.

• Tidig brist på kunskap om begränsningar, vilket ledde till många pilotförluster.
• Rodervinkel‑ och rodermomentbegränsningar (3‑4 G och max 3 G) som kan vara livshotande.
• Superstall: plötslig överbelastning under nedåtriktad flygning, ofta fatal för piloten.

Detta hade man inte riktigt koll på ifrån början. Dessa krävde tyvärr många piloters liv. De två första var likartade men uppträdde i olika flygsituationer och kallades rodervinkel resp rodermomentbegränsning. Den tredje var Drakens speciella överstegrade tillstånd som kom att kallas för Superstall. Rodervinkelbegränsningen var den minst dramatiska av dessa.

Denna innebär att stötvågorna i överljudsfart skuggade rodren så att de inte kunde åstadkomma svängbelastning större än ca 3 — 4G, detta hände främst på hög höjd vid planerad överljudsflygning. Rodermomentbegränsningen däremot var mycket dramatisk och förrädisk eftersom denna uppstod p g a att hydraulsystemet inte orkade ställa ut rodren tillräckligt för att få nödvändig svängbelastning, max ca 3G på höjder under m, detta fenomen hände plötsligt vid farter nära ljudhastighet och oftast under nedåtgående flygbanor, i dessa fall slutade det oftast med döden för piloten.

Detta var en följd av att flygplanets vingar sträckte sig över större delen av flygplanets längd vilket i sin tur innebär att luftkrafternas angreppspunkter kunde förflytta sig betydligt mer i longitud än på konventionella vingkonfigurationer, detta gav nya dimensioner till tippstabiliteten. Lösningen på dessa problem var i de två första fallen ändringar i konstruktionen och utbildningen.

Läs mer om J35 Draken på: Stäng menyn Hem. Info i Aktuellt F Anmälan till aktivitet. Genomförda aktiviteter. Barkåkra före F Jojje på flyget. Ängelholms Flygmuseums Historia. Min tid på F Från Aktuellt F Ur Aktuellt F JAS39 — Gripen. AJS37 — Viggen. J35 — Draken. J34 — Hunter. J29 — Tunnan. J28 — Vampire. J 8 — Gladiator.

1. JAS39 - Gripen
2. AJS37 - Viggen
3. J35 - Draken
4. J34 - Hunter
5. J29 - Tunnan
6. J28 - Vampire
7. J8 - Gladiator

Den version som exporterades till Österrike kallas 35OE. Begreppet "G" används inom flygsammanhang och betyder jordens dragningskraft.