Vad är riksvägar?
Riksvägarna håller ofta en relativt hög standard och passerar ibland genom flera län. Riksvägarna med låga nummer ligger i söder och de med höga ligger i norr. År lades det svenska riksvägssystemet om. Vissa tidigare riksvägar blev europavägar. Kvarvarande riksvägar, ofta med nya sträckningar, skyltades från om med vita nummer mot blå botten. Sveriges riksvägsnät, Europavägarna inkluderade.
Riksvägarna täcker hela Sverige. De plogas med prioritet under vintern. Riksvägarna tillhör gruppen allmänna vägar, vilket innebär att man inte behöver tillstånd för att trafikera dem. Ägare är staten. Riksvägar skyltas med vita tecken på blå botten med vit bård. Från med ändrad Väglag och den nya Vägförordningen har den formella skillnaden mellan riksväg och länsväg i lagar och förordningar försvunnit.
- De är nu bara namn.
- Trafikverket bestämmer vägnummer och vilka vägar som är riksvägar.
- Regeringen bestämmer över budget och prioriteringar.
- En europaväg räknas också som en riksväg med samma nummer som europavägen, men bara europavägsnumret skyltas.
- Det finns även vägar som planerings- och budgetmässigt räknas som riksvägar men som inte skyltas med något nummer, ibland kallade grenvägar.
Nummer och historia
De kallas internt ett riks- eller europavägsnummer och en punkt med två siffror efter. Till exempel E4. Detta till skillnad mot sekundära länsvägar som inte heller har skyltade nummer. Trots att riksvägarnas "grenvägar" alltså hör till riksvägsvägnätet kan samma nummer finnas i mer än ett län. Det gäller bland annat E4. Emellertid tycks man försöka undvika dubbletter, vilket visar sig som luckor i numreringen inom många län, till exempel mellan spannet E4.
| Typ av väg | Skyltning | Beskrivning |
|---|---|---|
| Riksväg | Vita tecken på blå botten | Allmänna vägar som tillhör staten |
| Euroväg | Vit text på blå botten | Identifieras med E-företräde (t.ex. E4) |
| Grenväg | Ingen skyltning | Planeringsmässigt räknas som riksväg men utan nummer |
Standard
Utformningen varierar när det gäller riksvägar. En riksväg kan vara allt från en motorväg till en smal vägbana med tvära kurvor och mötande trafik. Standarden beror mycket på när vägen byggdes och de regler och principer som gällde då. Det finns inga krav på att förbättra befintliga vägar som inte uppfyller nybyggnadskraven och det finns många riksvägar som inte uppfyller minimireglerna för glest trafikerade riksvägar.
De förbättras efter hand i en långsam takt. Vid nybyggen och stora ombyggnader beror vägstandarden på hur hårt trafikerad vägen är. En nybyggd riksväg ska alltid vara minst åtta meter bred och belagd asfalterad. Vid uppklassning från länsväg till riksväg krävs det att vägen är sex meter bred och belagd. Denna lägre standard är vanlig i Norrland.
- Argument för att behålla smalare vägar: de anses inte försämra trafiksäkerheten särskilt mycket.
- Trafikanterna kör långsammare då vägen upplevs som farligare.
- Det jämnar ut trafiksäkerheten även om det försämrar framkomligheten.
Historisk utveckling
Nuvarande system infördes, men har ändrats för åtskilliga riksvägar sedan dess. Innan dess, under tiden - användes ett system med riksvägar och länsvägar. Systemet som infördes hade följande uppbyggnad:
- Vissa riksvägar var europavägar och hade ett E före och följde europavägskonventionen.
- Senare tillkom E14, E66 och E.
- Övriga riksvägar gavs nummer ungefär enligt följande:
- Skåne upp till Helsingborg-Kristianstad.
Systemet har frångåtts delvis i samband med förändringar och sammanslagningar av vägar till nya riksvägar. Riksväg 15 går exempelvis norr om Helsingborg-Kristianstad. Förändringar som skett sedan parat med att ingen riksväg får dela vägnummer med europaväg har föranlett sådana förändringar.
| År | Ändring |
|---|---|
| 1960-talet | Införande av nuvarande nummersystem |
| 1970-talet | Förändringar i numrering, sammanslagningar |
| 1990-talet | Omstrukturering och förändringar av vissa riksvägar |
| 2000-talet | Ny nummerindelning och förändringar i riksvägnätet |
Några degraderades till länsvägar också. Det beror på att en europaväg också är en riksväg med samma nummer, och ingen annan riksväg får ha samma nummer som en europaväg i Sverige.
Efter har också vid flera tillfällen riksvägar slagits ihop, till exempel till 26, 27, 45, 50 och 65. En större omläggning genomfördes den 1 november, då riksväg 23 lades om norr om Åseda till Linköping i stället för Oskarshamn; den gamla sträckningen blev riksväg 23. Samtidigt förlängdes riksväg 47 österut till Oskarshamn och riksväg 34 till Motala över tidigare riksväg 44.
Den 1 april förlängdes också riksväg 40 till Västervik över tidigare riksväg 40. Den senaste förändringen av riksvägnätet var då E16 förlängdes in i Sverige hösten 2018. Då försvann riksväg 16, riksväg 71 och riksväg 80, medan riksväg 69 och riksväg 15 tillkom.
Sveriges nuvarande riksvägar Här visas även Sveriges europavägar, eftersom de också räknas som riksvägar.